fredag 24 december 2010

Mäss Mickelssen hej och hå.

Tydligen så känner min mamma en som känner en som jobbar på en turistbyrå. Och där kommer folk på allvar in och säger att de vill åka till det där stället där Mads är i reklamen. Och föga förvånande alltså: när jag har skrivit Mads i googlesökfältet dyker omedelbart "mikkelsen fritidsresor" upp. Å EN BAH: Ååååhkej, vad är det ni förväntar er att se? Mads charmant komma joggandes förbi poolkanten ? Mads komma vandrade längs stranden med pillesnorren dinglandes fritt i luften? Mads som charmant kommer fram och bjuder på en röd pölse?

Vet ni, i'ts not gonna happen.

Och FÖRUTOM det: Vad ser ni i Mads Mikkelsen?

Finn femtioelva fel

Hans namn må vara den roligaste alliteration som kan uttalas av småberusade svenskar, men i övrigt, vilka är hans skills? Naj för höge farao. Bring in ett gäng orcher från Sagan om Ringen ihop med en annan känd (mycket snyggare) dansk till Blue Village Exotic Saikaew Beach Resort (ja, det heter så). Då kan jag i alla fall kolla på reklamen utan att spontankräkas bakom soffan.

tisdag 21 december 2010

Och där korven är, där är jul, där är jul


Om bara några ynka dagar kommer folk i detta land häva i sig världens konstigaste kombination av olika maträtter. Vem skulle i normala fall få för sig att blanda sill med kokt grisbak? Hur många brukar sådär till vardags ha både köttfärsrätter och korv på sin tallrik? Och hur många äter vanligtvis gröt som någon slags efterrätt? VA!? Gröt är inte en efterrätt. Det är ett nödvändigt ont, för att bli stor, stark och mätt. Men julen innebär uppenbarligen någon form av undantagstillstånd.

Enligt gammal hederlig tradition, vilken enligt wikipedia innebär att man äter det som finns tillgängligt och som anses fint nog för fest, dukar man alltså upp ovantstående. Stopp och belägg vill jag säga! När ansågs korv och köttbullar senast fint nog för fest? Bortsett från barnkalas. Nu för tiden har väl var och varannan varelse en fläskfilé liggandes i frysen. Varför tas då inte denna fram när det vankas fest? Flertalet familjer i detta land har även någon gammal låda big pack-glass liggandes bredvid den där fläskfilén. Rätta mig om jag har fel, men glass är väl ändå en mer populär festefterrätt än gröt?

Men det konstigaste av allt, det är inte julbordet. Det är granen. Och då menar jag inte den livs levande granen, utan den variant av gran som smyger sig in i allt fler hem. Plastgranen. Vad fyller denna för funktion? Enligt sägnen sägs det att genom att klä hemmet med levande, jag upprepar: LEVANDE, träd och kvistar, så har man ett skydd mot onda makter. Vilket för övrigt låter helt flängt, men låt så vara. Folk var kanske inte så smarta "förr i tiden". Och tydligen är folk på 2010-talet inte heller så smarta. En plastgran är ful. En plastgran luktar inte gran. En plastgran skyddar inte mot onda andar. En plastgran är i själva verket förkroppsligandet av djävulen själv.

söndag 19 december 2010

JAG TÄNKER ATT JAG INTE VILL

Jag har liksom ingen annanstans att skriva det här.

Men jag är så himla trött på mig själv.
Jag behövde bara få det ur mig.
Så. Tack.

torsdag 16 december 2010

NEEEEEEEJ


Försökte nyss skaffa mig en ny adress för elektronisk post. En seriös sådan enligt princip förnamn.efternamn@seriösmail.com. Men nej då. Adressen ej tillgänglig stod det. Fick asbra förslag på namnbyte, typ: förnamn.efternamn559.

HUR KAN ADRESSEN EJ VARA TILLGÄNGLIG? Jag är, så vitt jag vet, den enda på detta jordklot med mitt för- och efternamn i kombination. Hur det ser ut på andra jordklot vet jag dock ingenting om. Hur som helst, någon har stulit min identitet! Jag känner mig kränkt och besudlad. Förd bakom ljuset, tappad bakom en vagn och lämnad i rännstenen.

PS. En parentes: (det är inte totalt omöjligt att det är jag själv som stulit min identitet, någon gång i forntiden, och nu förträngt det hela).

onsdag 15 december 2010

En negativ ekosaltå-mortal

Hur oansvarigt är det inte av allas vårt älskade SALTÅ KVARN att ha linfrön och röda linser i EXAKT SAMMA FÖRPACKNING?! I vårt stressade samhälle kan det ju inte finnas en människa som (på morgonen) har tid att läsa vad som står på den där gröna pappkartongen. Men är det någon som vill ha torkade röda linser på sin fil, är det det, va? Va?!


Skandalöst, det är vad det är.

tisdag 7 december 2010

HJärtliga julhälsningar från den östgötska delen av redaktionen

Midvintern smyger sig inpå knuten.
Snön och blåsten drar varje dag med sig minst ett fordon av vägen och ned på (den förvisso ganska platta och ofarliga) åkermarken.
Graderna rusar nedåt på minusskalan.
Den lilla landsbygdskolan får skicka hem eleverna och stänga ned p.g.a. att uppvärmningen av lokalerna är paj. I det lilla (men mycket fräscha och fantastiska) biblioteket sitter en enda ensam liten bibliotekarie kvar. Och knaprar på en liten liten pepparkaka. Och värmer sig på sitt lilla lilla lilla oljeelement som hon fått av vaktmästaren.

Hint: Det är jag som är bibliotekarien. Pepparkakan var god.

onsdag 1 december 2010

Sagor från den beska, bittra verkligheten

Min kompis, vi kan kalla honom Jan, har kärat ner sig i en ryska.
Han tar således med ryskan hem. Som man ju gör.
Han bor i en paradvåning i ett gammalt fint hus.
Hans hiss är tillverkad för typ hundra år sen.
Företaget som gjorde hissen hade en svastika som symbol.
Symbolen sitter kvar.

Sen visar det sig att ryskan är jude.
;pppPPPppPPpPPPppppp

Lite kul är det.
Fast på ett för uppenbart sätt.
Jag ska sluta med uppenbar humor där man liksom fattar vartåt det barkar redan på rad 3.
Ska genast återgå till att skriva skitlånga texter om Anders Glenmarks låtar.

Bockarna Bruse


Finn ett fel här. Förutom det skitfula klädesplagget (?) på personen som tydligen heter Whitney Port.

"Sagolikt sexliv". Har någon, någonsin, läst en saga där sex i någon form gestaltas? Svaret är nej. Sagolikt sexliv är alltså lika med obefintligt sexliv. Men det kanske är det som säljer nu? Kanske kan det gamla grekiska ordspråket "sex säljer" nu anses vara motbevisat?

onsdag 24 november 2010

Midvinternattens köld är hård


Två typer av folk som det är fel på:

1. Folk som klagar på det faktum att Sverige varje år, när snön faller, blir totalt lamslaget. Alltså. Ni förstår ju ingenting. Det är väl klart att snön inte kommer som en chock för någon individ i detta land, det är ju inte där problemet ligger. Grejen är ju uppenbarligen att det inte finns tillräckligt med folk och stålarz för att åtgärda det hela. Vem fan vill vara ute och skotta tågspår? Klart att det blir snökaos. Alltså. Jag var ute idag. Tog mig till kneget och så vidare. Och det är min fulla rätt att, trots att snö funnits sedan urminnes tider i detta land, anse att det är halt och jävligt och svinkallt. Betänk det faktum att snö och is en gång ödelade detta land! Man ska frukta vintern. Vet hut!

2. Folk som bråkar i mobiltelefon medan de färdas kollektivt. Detta släkte är så pinsamt så jag vill hoppa från Västerbron i all evighet å deras vägnar. Och så vill jag stövla fram till dem och säga: håll din keft! Nädå. Det vill jag inte. Skulle aldrig falla mig in att tilltala en främmande människa på det där viset.

Tack och adjö.

söndag 21 november 2010

Informationsinkompetens


Det var en gång en liten spjuver vid namn Björn Skifs, som var ofantligt lat. Läs och begrunda följande textrader från en ganska känd bit:

Med fräknar på näsan blev du lika känd
Som mästaren nånstans ifrån
Var snäll och svara I telefon
Michelangelo kan du svara på...


Jag kan upplysa om att det här "nånstans ifrån" hade hetat Italien om unge herr Skifs bara hade orkat göra lite research. Fan så lat. Okej, jag förstår den känsla av total hjälplöshet man som frågvis liten individ måste stått inför år 1975, eftersom varken Wikipedia eller Google fanns. Men om Björn nu var så frän och populär som det påstås, hade han då inte en assistent som kunde knalla till biblioteket och slå upp "Michelangelo" i typ Bra Böckers Lexikon?

fredag 19 november 2010

Emil i Ökenberga

Apropå barnböcker. En kväll denna vecka tog en småbarnsfader sina förmodligen första stapplande steg på ett bibliotek. Karln i fråga krävde att få hjälp med att hitta boken Karlsson på taket i Egypten. Jag kunde ju nästan svära på att nej. Vi har inte den. Den existerar inte. Men som den goda samhällsmedborgare jag är, vände jag mig till Google för säkerhets skull då han verkade så säker på titeln. Jag gav honom det negativa beskedet varpå han frågar om vi inte har Emil i Lönneberga i Egypten då? Alltså. Nej.

Obs! Bilden är inte ett montage. Jag hittade alltså boken sen. Emil i Lönneberga och Karlsson på taket åker på all inclusive-charter till Afrika heter den. Snyggt omslag också.

Jävla kapitalister

Ursäkta men nu ska jag gå all tråk på er.
Jag ska nog dessutom sluta översätta engelska sätt att uttrycka sig sådär godtyckligt.
Men asså. I egenskap av bibliotekarie på ett asfränt skolbibliotek måste jag uttrycka en smula missnöje. Inte med barnen, de är balla. Men med författarna till ungdoms- och mellanåldersböcker. Och kanske speciellt lättlästa äppelhylla-böcker-författare. Eller det är kanske inte författarens fel, det är säkert förlaget och nån bakis layoutare som är bovarna i dramat, men nån jävel ska iallafall ha spö. Inget prut.
Det handlar om framsidorna på böckerna.
Det första ungen ser när jag bokpratar och håller upp boken i vädret och viftar.
De är så jävla fula (framsidorna alltså, inte ungarna)!
De ser för fan ut som Harlequinböcker. Fast fulare.
Nån idiot har gett nån annan idiot en pensel med ful färg på och idiot nr 2 har satt igång att rita nåt som i bästa fall kan beskrivas som ett barn, görandes något som i absolut bästa fall har någonting att göra med bokens innehåll.

Asså det är väl för fan klart att kidsen inte vill läsa en bok när figurerna på framsidan ser ut som människor från typ -92 (det måste varit då layoutaren var ung och (inte ett dugg) hipp). Kidsen har väl öhon för guds skull, de SER ju att det är en FUL bok. Ungarna ba glor på mig med skeptisk blick och sen undrar de var i hela världen jag har gömt böckerna om dinosaurier. Jag ska börja göra som på vinprovning. Jag ska mörka framsidan så de bara får ta del av innehållet. Fasiken vad många bra böcker de kommer läsa.
Så de stackars krakarna slipper växa upp på Lasse-Maja-detektivbyrå-skit.
Det fattar man ju att deras generation kommer bli förtappad, liksom.
(Förutom den där sköna killen i trean som kommer in och lånar skivor med klassisk musik hela tiden).

Det värsta är att antagligen HINNER inte förlagen göra snygga framsidor, för det finns författare som insett att om man skriver lättlästa hcf-böcker kan man producera typ 76 stycken sådana om dagen. Tjäna kosing. Som de sedan super upp (nu spekulerar jag vilt men tror ändå att jag har rätt rätt.) ... Hehe. Rätt rätt.
Tacka vet jag Chris Priestleys kusliga historier. De är asfina. Dagens tipz från en bibliotekarie som just fick frågan av två balla högstadietjejer om hon var "typ 18-19 år". Uppenbarligen förtappade utan tillstymmelse till koll på tillvaron, dessa ungdomarz. Jag ba *ser megaung ut, nästan spädbarnslook*

måndag 15 november 2010

Pinsamt beteende

Man är ju inte mer än människa. Full av glädje, nyfiken på livet osv. Så man får ju ibland för sig att man ska stalka någon, lite så där i allmänhet bara. 2010-talets detektiver går ju inte direkt runt i beigerutiga byxor och med förstoringsglas i handen, utan vänder sig istället till stalkingens paradis, Facebook. Ahapp. Sagt och gjort. Men så råkar det vara som så att man är totalt ovetandes om objektets efternamn, och den ende gemensamme bekanten har inte ens något fb-konto. Nänä. Då går man till sekundärkällorna, den gemensamme bekantens släkt och vänner (vilka man inte heller känner, men bemödar sig med att rota fram på nätet). Och jodå. Till slut lyckas man. Objektet funnet. MEN SÅ HAR MÄNNISKAN TYP ALLA RESTRIKTIONER SOM GÅR ATT HA FÖR SIN PROFIL. Man ba *slår sönder datan*. Närå. Man googlar istället. (Utan resultat. Jag fullkomligt hatar folk som inte vräker ut sina liv på nätet alltså. Det är inte god ton att inte göra det.)

söndag 7 november 2010

Danstävlingar och sånt


Alltså. En gång i min ungdom, när jag var på "fest", hände det sig som så att en kille/snubbe/man med gelé i håret frågade mig vad jag gillar för musik. Jag insåg direkt att namedropping var lönlöst så jag försökte med "indiepop". Ja, det här var alltså på den tiden då Vinterbadarna aka Emmabodafestivalen ej ännu hade hävdat att indien (ej landet) är död. Han ba: lindy hop? Jag ba *inser att föraningarna var befogade*.



Använder folk i allmänhet fortfarande hårgelé? Eller är det kanske en hårprodukt man enbart befattar sig med som ej straffmyndig? Ingår hårgelé i hela den här grejen med att 90-talet är inne igen? I så fall, kommer även landets nattklubbar att förvandlas till ett mellanstadiediscoinferno med popcorn i fryspåsar samt danståg till När vi gräver guld i USA? Vågar man även hoppas på att någon av de coola killarna, som ett kärleksbevis, gömmer ens neongula cykel i skogen? (jag hade för övrigt även en dunjacka från JC i ungefär samma neongulgröna färg, vilken mixades med midjekort silvertröja från dåvarande H&M-märket Impuls, samt glittriga plastsandaler från typ Obs! *trendig*).

Okej, jag tappade tråden där ett tag. Hand i hand med grönt hårgrejz går luktegottet ovan. Vad detta har för koppling till mitt ursprungliga dilemma får ni själva räkna ut.

torsdag 4 november 2010

Ska rikizarna ha applåder också? Nä nu går det för långt

Bara ett inlägg i applåddebatten: artizter borde varken få applåder, vinkningar eller visslingar för övrigt, eftersom man redan har betalat en halv eller i vissa fall hel förmögenhet för att bevittna spektaklet. Det tycker jag är nog bevis på uppskattning.

lördag 30 oktober 2010

Pärleporten


Jag är en individ som har väldigt lätt för att äcklas av andra individer. Detta på grund av att människor har kroppsöppningar. De finns överallt. Både uppe och nere och lite bakom och framför. Det är inte så att jag på något vis är särskilt pryd ( eller vad fan, jag är visst pryd, och det står jag för. ibland), utan anser helt enkelt bara att folk borde hålla sina orena öppningar för sig själva och stänga dem när de går utanför dörren, alternativt fylla dem med exempelvis gips. Likt den teknik som man använde på fritids på 90-talet, när man tillverkade missbildade hästar som man sedan målade i en absurd färgkombination, för att sedan ta hem dem till sin stackars mor som säkerligen funderade på att hoppa från Västerbron i ren uppgivenhet inför barnets icke befintliga talanger.

De värsta öppningarna är mun och näsborrar. Ur dessa kan alla möjliga vidrigheter totalt ohämmat sippra ut och även in. Ja, jag är fullt medveten om att alla möjliga vidrigheter även kan ta sig både ut och in via andra hål på kroppen. Men dessa hål slipper man ju i alla fall, oftast, att se.

Den enda kroppsöppning som egentligen inte är besvärande är den öppning som tjänar som barnalstrings-hålighet. Vilket är synd, eftersom jag kan tänka mig att just denna öppning skulle göra sig allra bäst av dem alla som gipsfigur.

Vad jag undrar är alltså, vad är det för fel på folk som brukar sina öppningar i det offentliga rummet? Sluta spotta och spruta snor till höger och vänster! Det är ej god ton.

tisdag 26 oktober 2010

Applåder

En annan var ju på konsert igår. Satt och njöt av skört gitarrplink och så vidare. Men så händer något. Ett musikstycke tar slut och hela auditoriet börjar frenetiskt slå sin vänstra handflata mot den högra. Vad är det för fel på den människa som uppfann detta sätt att visa uppskattning för någon krake till konstnärssjäl som på något vis utför en slags prestation? Vem bär ansvaret för att mänskligheten beter sig så här? Jag måste faktiskt påpeka att applåderande människor inte ser jättesmarta ut.


Till och med självaste kungen kan se smart ut i ett applåderande sällskap.

söndag 24 oktober 2010

Uteliv

Jag vet inte hur det gick till, men igår hamnade jag på Harrys i Norrköping. Asså. Fan så mö fulisar det var där. Fulisar vart man än vände sig. Att jag hamnade där kan i och för sig vara en konsekvens av att jag och min polare delade på fyra flaskor vin och några fruktiga typ drinkar här hemmavid. Sen ba inser man att man står på dansgolvet på Harrys. Sju centimeter ifrån mig står en sinnessjukt full kvinna i 45-årsåldern och slickar en stackars full, lite lätt finnig kille i örat, samtidigt som nån som är klädd i skinnväst (!) och ser ut att heta Conny jävligt odiskret nyper mig i rumpan. Ska aldrig mer dricka vin.

Insåg att det bara fanns två potentiella utgångar av att vistas på Harrys.
Antingen händer detta:

(Asså det här har typ hänt mig for realz. Dock i en by i Kinas inland på en toa som ba var ett hål i golvet, och efter att ha shottat mellanöl med femtio kineser på klubb med stroboskop-ljus. Men jag tänker som så att det som händer i annat land behöver man inte skämmas för hemma. Jag får ändå nån liten poäng för att jag är en globetrotter. Den här killen får noll poäng.)

Eller så händer detta:
I värsta fall händer båda.

(jag råkar för övrigt veta att han till höger heter Konny. Jag spår hans framtid och ser en skinnväst skymta förbi.

En annan skarpsinnig observation är att kvinnan (?) på bilden har en tischa på sig som det står CO på. Asså jag gör som Glenmark och sätter 100 pix på att den fullständiga texten lyder "CONNY" ).


Jag klarade mig dock ifrån eländet med livet och (nästan) hedern i behåll. Nån jobbig jävel bjöd på kebabrulle. Och alltså kebabrulle säger man inte nej till. Man gör det bara inte.

Blandad sås.

Extra fefferoni.

lördag 16 oktober 2010

Let's do the stely, stely?

Amen asså på allvar?! Här har en kvinn tagit sig hela vägen till Malmö och står äntligen på ett dansgovl och upptäcker då:

FOLK DANSAR INTE, DE TYP STÅR OCH SER STELA UT OCH RÖR PÅ SIN HÖJD ARMEN NÄR DE SA DRICKA!

Amen va faaaan! Kuky asså. Ungefär som när jag upptäckte en helrakad äldre kvinnlig instruktör i Friskisduschen och blev helt chockad. Du är ju en vuxen människa FGS, du SKA INTE SE UT SÅ DÄR!

Ja, jag är full. Men det skiter jag i. Folk ska danska, ehum dansa på danska. Dansa! Annars kan det lika görna kivtta. Stå inte där och försök se snygg ut din fuling, ingen vill ligga med dig då, SPECIELLT INTE JAG. Och ja. Då kan det kvitta dubbelt så mycket!!!

onsdag 13 oktober 2010

Inlandet

Vad är det för fel på folk som grundar menlösa hålor, a.k.a. "städer" mitt ute i nowhere? Alltså inte ens i närheten av ett hav eller vattendrag i respektabel storlek.
Jag blir alltid så illa till mods när jag befinner mig på sådana platser, för det finns inga naturliga gränser för var "staden" börjar och slutar, den liksom fejdar ut i konturerna så det blir något slags ingenmansland, en otäck hybrid mellan landsbygd och tätort. Varför har någon byggt en stad just där?? den kunde ju lika gärna ha legat typ 20 meter åt höger? Eller åtta mil söderut.

En naturlig plats att grunda en stad är ju annars där man kan anlägga en bra hamn. Där havet (eller åtminstone en ganska stor å) bildar en naturlig bakgrund och gräns för eländet. Om någon då frågar en var man härstammar ifrån och man råkar härstamma från något så perifert som den lilla orten Valdemarsvik, då kan man iallafall, om någon jävel undrar, förklara att det ligger utmed Sveriges östra kust, mellan Norrköping och Västervik *gör reklam*. Om man däremot råkar komma från Örebro, Ljungby eller Filipstad, då har man liksom inget att utgå ifrån när man ska förklara. Om inte den som frågar fattar koordinater och ba Jaha DÄR, ja men det är ju precis öster om Lidhult! Ligger det inte en rak vägjävel där emellan nånstans som heter Åsenrakan där man kan köra skitfort med bil? Ja men det har jag ju fått lära mig i småskolan, att koordinaterna dit äro... ..

Asså om nån av mina poolerz fick för sig att grunda en stad mitt i ingenstans, då skulle jag resolut stega fram och säga nej gör det inte.

Usch



Jag vet inte om det är någon annan än jag som sitter och glor på Efter Tio med Malou von Sivers idag. Hoppas inte, för er egen skull. Hon är ju så fläng så man blir illamående. Det är något med hennes lirkande förstående röst som förmedlar att hon känner medlidande med personen hon intervjuar (även om personen inte alls behöver medlidande, utan egentligen är där för att promota en bok den har skrivit) men inte så mycket medlidande att hon känner skam inför att med "listiga frågor", vilka alla ser igenom genast, få ut smaskig info av personen som är gäst.

Allt det där är ju illa och så.

Men idag alltså.

Hennes stövlar. De är FRUKTANSVÄRDA. Hennes fula lilla kroppshydda iklädd en lila/rosa/glittrig skapelse, hennes överfönade hår (step away from the fön, Malou!!!) och sen ett par pösiga, nedvikta röda stövlar som ser ut att vara typ sju storlekar för stora. Jag ba "Nämen! Mästerkatten???".

Fast utan något mästerligt.

måndag 11 oktober 2010

Falsk marknadsföring på world wide web

Man går in på facebook (ett slags socialt nätverk på internet), ser en miniatyrbild på en tjej/kvinna som håller något litet i famnen och tänker: har hon fått barn? Hur fan gick det till? Alltså, man förstår ju hur barn blir till, storken och allt det där. Men när det kommer till vissa individer är det fortfarande ett mysterium. Hur som haver, man klickar på denna lilla bild i en blandning av tristess och totalt omotiverad nyfikenhet. Bilden i fråga blir då genast mycket större varpå man upptäcker att byltet i famnen är något slags kreatur, exempelvis en iller. Ordningen är återställd.

Hamburgare har ganska liten relevans i detta sammanhang.

fredag 8 oktober 2010

Vi gillar samma (typsnitt)

En ödmjuk fråga: När de (vet ej exakt vilka "de" är, men de är säkert olika varandra, fast ändå är alla fula, så när man tänker efter är de alltså rätt lika varandra, hamnar i samma fack liksom... jämför "Alla olika - alla lika", också en fiffig och pk slogan) i panik efter att Sveriges alla puckon hade röstat på puckona i SD insåg att de måste göra något, slå näven i bordet, visa att näej så här får det baske mig inte gå till i vårt vackra fädernesland osv, då tog de det mogna beslutet att göra ovanstående bild. De tänkte väl (och det funkade ju) att dagens människor skulle tagga den på sin profilbild på facebook. Som man ju gör idag när man vill säga något. Det är det moderna sättet att bära en pin. Förr satte man den på höstjackan och gick kavat till skolan. Nu sätter man den på sin profilbild, inga konstigheter.

Men alltså. För att vara moderna är "de" ju jävligt omoderna och jag vill ha svar, här och nu, på VEM som hade kvar EXAKT samma handschablon i sin dator som när de (är det samma "de"??) på åttiotalet lanserade nedanstående pk pin (på den tiden användes pin):


Alltså det är ju exakt samma hand!!! och exakt samma typsnitt på texten. VEM ÄGER EN SÅ GAMMAL DATOR??? Det vill jag veta. Och vem hade sparat handjäveln för framtida bruk???

Och en annan sak: en hand som visar tecknet för "stop" (det är väl ändå det en framsträckt hand på det där viset signalerar?) och säger att man inte får röra hans kompis, det är helt logiskt. Men att visa ett tecken för stop eller stanna eller back the fuck off och sen säga att man gillar olika... vaddå, hur menade de nu? "Stop och belägg, vi gillar olika"... "eehh.. jaha. Varför måste jag stanna för det? Så du menar att jag inte får gå fram till dig och hälsa nu bara för att vi gillar olika. Och vaddå "vi"? Det är ju för fan bara DU här! Tala för dig själv och släpp för helvete fram mig".

Jag vet att jag är lite sent ute med noteringen att det är samma hand, alla ba "men ååh jag såg ju direkt att det var samma, hur långsam ääär du?". Till er vill jag bara säga att jag använder mig av nedanstående hand (och ja, den används som sig bör, som en pin. *konservativ*)hej då.

torsdag 7 oktober 2010

Mångsysslare gör upp med Björklund i ett mästerligt epos


Det existerat alltså folk och fä som fortfarande varje år när Nobelpriset i litteratur ska delas ut hoppas på och tror att priset ska tilldelas den framlidna Lindgren. Och varje år blir dessa människor lika uppriktigt förvånade och besvikna när så ej sker. En annan som brukar vara på tapeten är ju herr Tranströmer. I år och säkerligen föregående år har även exempelvis Murakami figurerat i försnacket. Redan här har vi stoff nog till ett evighetslångt fail. (Tips! Vill du vinna Nobelpris? Låt inte pöbeln få nys om att du ägnar dig åt författande. Skriv även gärna på ett mycket sällsynt och för oss svenskar exotiskt språk)

Men idag ska vi varken gräva i "nu är det väl på tiden att en svensk får priset"-kommentarer (som extra lök på den laxen kan vi ju passa på att även hänvisa till Jan "helvetesgapet" Björklunds slogan "Sverige ska vinna Nobelpris - inte bara dela ut dem") eller de alternativa ungdomarnas övertro på sin egen intellektualitet, vilken skapas då de inskaffat en tegelstenstjock bok, med i 90 procent av fallen ordet fågel med i titeln, skriven av en japan (självklart blir denna bok aldrig läst, utan står i bokhyllan som en slags statussymbol, en fallos, den heliga graal osv). Nej, här styr vi kosan åt något som självfallet härstammar från de förtjusande kvällsblaskorna, dessa under av stil och kvalitet.

Dagens fråga på Aftondjävulen var, hör och häpna: vem tycker du ska få årets Nobelpris i litteratur? Flest röster hade Bob Dylan. Ursäkta mig. Bob Dylan? Senast jag kollade stod han på en urindoftande bakgata i Amerika med en skranglig gitarr på magen och sjöng någon form av politisk dänga. Han satt alltså inte i en rökinpyrd liten skrivarstuga på landet och lät fingrarna dansa svårmodigt över skrivmaskinstangenterna i takt med att solen gick ned bortom grantopparna. Här på redaktionen anser vi att man faktiskt får göra sitt val. Antingen är man trubadur, författare, rörmokare, delfinskötare, inbrottstjuv och så vidare. Det är alltså antingen eller som gäller, inte både och.

Räven tjuvlyssnar


Folk som diskuterar och jämför Guds existens med registreringsskylten på en bil kan det väl inte vara något fel på?

PS. De luktade popcorn också.
PS 2. Det bör även tilläggas att två av tre diskuterande personer var troende. Frågan är alltså: luktade de popcorn för att de var troende, eller var de troende för att de luktade popcorn?

måndag 4 oktober 2010

Kepzy


Vad är det egentligen för fel på folk som använder keps? Har någon någonsin skådat ett snyggt stycke av denna form av huvudbonad?

Okej, det är ett fritt land och så vidare och vill man se ut som Emil i Lönneberga/en svamp/en frikyrklig friluftsfjant /Supermario/som om man har en anknäbb i pannan så visst. Men alltså någon måtta på fulheterna får det ju faktiskt vara.

Även om frågan som tidigare ställdes i detta inlägg mer var av retorisk karaktär så kan jag tala om att svaret är nej och åter nej! NEJ. Skräddaren säger nej. Bestämt nej.

Usch.

söndag 3 oktober 2010

Musarm


Det är ju svårt att låta bli att undra hur det här gick till. Anmälde hon sig som frivillig? Och varför behövde Reinis en ny högerhand? Var det något fel på den gamla? Hur sitter de ihop? Är hon fastsydd på hans arm från sina fötter och uppåt? Från midjan? Eller kanske enbart huvudet? Hur går det till när herr statsminister (eller vad han är nu för tiden i detta politiska kaos) ska ta i hand med andra ministrar, statschefer, FN-delegater, pöbel och annat löst folk? Hur ser det ut när han vinkar? Hur upprätthåller han sitt bordsskick? Jag kan bara se ett område där Fredrik faktiskt kan få ut något positivt av att ha ett fruntimmer istället för en högerhand. Vi vet nog alla lika väl vad jag har i åtanke.

Ja, hushållsarbetet såklart.

OBS! Bilden är ett montage

förkylningsrelaterat


Varning: Förkylda människor som nyser eller hostar kan inte alltid hålla tätt i andra änden. Ba ett tips till doftkänsliga läsare. Håll er på behörigt avstånd från snorisar.

Familjeangelägenheter

Följande hände en kompis kompis... jag lovar.*

Man har ju inhandlat ny kamera å de.
Inte för att den förra var defekt på något (avgörande) sätt, utan för att den gamla rent ut sagt är bortsupen. Det kan hända den bästa (uppenbarligen).

Glad i hågen far man ut på landsbygden med sin nye karlslok för att insupa ett par nypor frisk luft, åka fort med fyrhjuling, äta krabba och ja, kanske eventuellt idka lite samlag. Lite sådär till mans alltså, inga extravaganser *är barnvänlig*.

Fortfarande glad i hågen åker man därefter hem till sina föräldrar på söndagsstek. Man visar sin nya kamera för sin intet ont anande stackars mor, och hon ba är asimpad av hur fint det är på nya killens landställe osv.

Sen ba händer följande:

Mitt bland foton på gula kantarelljävlar, höstsol, ladugårdar och nån liten göl dyker ett foto på nya killens penis upp. En penis i erigerat tillstånd. Iskylan som infinner sig i ens bröst är förlamande men ändå hinner man trycka megafort på vidareknappen på kameran. MEN DET SPELAR INGEN ROLL eftersom man VET att hon såg. Den nyblivna svärmodern har sett den nyblivna svärsonens penis. Inte så att penis är oattraktiv på något sätt eller att svärmor inte fattar att vi ligger, men hon vill väl för fan inte få en hård snopp uppkörd i nyllet!!! Hon, jag och nya killen satte unisont söndagssteken i halsen.

Fan mä.

(för den ouppmärksamme läsaren kan undertecknad förtydliga att i det här inlägget är det alltså JAG som är "folk" och således är det något som är jävligt fel på mig. Å andra sidan är det i såna här lägen man helt enkelt tänker "livet" och går vidare. )

* obs. snajdig höstfärg

lördag 2 oktober 2010

Halv och smutsig


Tips för den uttråkade med bekräftelsebehov! Registrera dig på valfri gratis nätdejtingsajt. Där du ska svara på vad du söker, välj gärna "kort romans" istället för "seriöst förhållande".
Obs! Det roliga fungerar enbart om du är kvinna, inte en jävel kommer bry sig om dig om du är man.

DET ROLIGA:

"hej prinsessa jag är man snäll om prinsessa vill skicka sms fo du min bild hoppas vi hör 073-xxx xx xx hälsning jusu"

"ja här...är jag .....bor i sumpan...har du barn. jag är ju lite äldre...hoppas du gillar det. jag tror vi letar efter samma sak. ser bra ut, hel och ren. hör av dig om du vill veta mer. jag reser mycke i jobb"

"gillar kort romans med yngre fin liten blondin så om du är intresserad av min profil så hör av dig ... tror ju inte du kommer ångra dig efteråt.... puss o kram på dig hård o lång kram=)"

Det som dock får en att överväga att ta sajten på allvar är mail som dessa:
"Hej du, din fisk!"

fredag 1 oktober 2010

Enklare julklappsköp.


Det finns en bok som heter "Enklare bröd". Den är skriven av en tjomme vid namn Martin som, hör och häpna, gillar att baka bröd. Inget fel i det. MEN:

Visst är det något lurt med titeln? Bör det inte, i alla fall, väckas en del frågor när du läser en sådan titel? Liksom, enklare bröd än vadå? Enklare än att åka skridskor? Enklare än att knyta en slips? Enklare än att bajsa? Nu var det dock inte så det funkade i min hjärna, tyvärr. Jag tänkte, "ja! enklare bröd", än det jag brukar baka (dvs fillimpa som rörs ihop på typ tio minuter och sen står i ugnen två timmar). Förmodligen en ganska normal reaktion.

Vanligtvis, för att få bröd att bli riktigt bra som de tydligen ska vara, så måste ha en sån däringa degblandare som ska köra i femtioelva minuter. MEN denhäringa Martin har kommit på en helt NY metod att baka bröd på som han kallar för "vika och vila-metoden". Då slipper en degblandaren eller det jobbiga knådandet.

Grejen är dock att istället för att behöva köpa och diska en jävla degblandare, så tar ett normalt bröd typ SJU TIMMAR att göra. SJU TIMMAR!!!! Det märks ju att den här karln enbart är hemma och bakar bröd. En skulle kunna säga att han förespråkar att ALLA ska vara hemma och ENBART baka bröd. Jag kan inte göra knappt något av recepten, jag är helt enkelt inte hemma så länge i sträck. Vem pallar att vika en deg, vänta 45 min, vika en deg, vänta 45 min, vika en deg, vänta 45 min, forma degen till ett bröd, vänta 90 min, lägga in degen i ugnen i tio min, och sen ÖPPNA LUCKAN VAR FEMTE MINUT FÖR ATT FÅ EN RIKTIGT GOD SKORPA?! Allvarligt, jag knådar hellre i en hel jävla timme i sträck.

Jag återgår till fillimpan och ger bort boken i julklapp. Pain betyder inte bröd utan smärta!

De gamla grekerna vs Gyrossverige


Ungdomar är jävligt efterblivna. Undertecknad satt i godan ro en solig hösteftermiddag på en buss någonstans i den kungliga huvudstaden. Bakom sitter en ungdom med hippt och modernt (dvs fullständigt obegripligt) språkbruk. Han försöker genomföra ett alldeles "livsnödvändigt" mobilsamtal men har uppenbarligen grava problem med att förstå/acceptera att personen i andra änden verkar ha dålig täckning. Killen inleder samtalet med "hör du hur hes jag låter mannen?"....tystnad..."jo men lyssna mannen, du känner inte igen min röst, den är helt keff mannen"..."hallå?"..."hallå hör du mig mannen?". Samtalet bryts uppenbarligen men den här gossen ger inte upp så lätt. Han ringer upp, får tydligen ett svar och sedan inleds den värsta upprepningsorgien jag varit med om sedan jag som liten flickspoling satt och försökte lära mig förslagsvis ettans multiplikationstabell (okej, jag var inte dum i huvudet, jag insåg förmodligen ganska snabbt att ja, kan du räkna till tio så kan du det här. För en mer korrekt jämförelse, tänk er en totalsenil på dödens rand försöka lära sig samma sak). Samtalet börjar såhär: "jag har fett svårt att andas mannen". Täckningen har helt uppenbart inte förbättrats under de 10 senaste sekunderna, varför samtalet fortsätter såhär: "jag har fett svårt att andas mannen", "jag har fett svårt att andas mannen", "jag har fett svårt att andas mannen", "jag har fett svårt att andas mannen". Lång tystnad. Samtalet har brutits. Vår huvudperson är envis och ringer upp igen, "jag har fett svårt att andas mannen". Hela tiden i exakt samma tonläge. Känner nästan ett behov av att vända mig om och kolla så att det är en människa och inte en LP-skiva med hack djupa som Bajkalsjön som sitter bakom mig. Motstår dock denna ingivelse och drar en lättnadens suck när ynglingen slutligen ger upp sin klagosång och istället säger, med ett helt nytt tonläge och utan kidzens förortsslang: "okej, när slutar du skolan idag? kommer du hem då? okej puss". Ungefär där uppstod en miljard frågetecken i mitt huvud, vilka jag dock väljer att inte närma mig här och nu. Det jag dock vill ta upp till diskussion är följande scenario: ponera att du har fett svårt att andas, skulle du då inte förslagsvis ta en paus i ditt evinnerliga tjatande i telefonen för att åtminstone försöka ta ett andetag?

PS. Jag vill lägga in en protest till ovanstående påstående angående att den här individens språk skulle vara hippt och modernt. Vid närmare eftertanke känns det mer 1998. Dagens språkbruk bland unga är mer vårdat, avancerat och tillbakablickande. Influerat av Horace, Horatius och högskoleprovet. Har hört många av ungarna i centrum slänga sig med det antika "episkt". Autentiskt exempel: "fan vilket episkt schema jag har". Vilket i grund och botten innebär att schemat i fråga är skrivet på vers.

(En parentes. På tal om de gamla grekerna. Är ordet keff en förkortning av "keftedes"? Och om så är fallet, vad är det för fel på keftedes?)

tisdag 31 augusti 2010

Nätdejting? MEGAFAIL!

Tog mig friheten att (i princip) copy paste:a detta hiskeliga meddelande. Så kanske någon kan lära sig att inte göra på detta viset.

Det är så svårt att beskriva sig själva i mail, alla uppfattar en olika ändå, så man skriver bara positivt om sig själva för att det ska låt bra, undrar ibland om man har några dåliga sidor... =) Men mig ska man inte se på kort, mig blir bäst att se och uppleva live, för att se att jag verkligen finns... ;)

Jag är ny HP o hoppas finna den "rätta" som man kan dela sitt liv med! Hade varit underbart att hitta det, man har så mycket roligare, trevligare o mysigare om man är två, allt blir ju dubbelt så roligt =) Man måste ju våga för att vinna här i livet... =) Lite fakta kan du få från mig! Jag är en seriös och ärlig kille till 100%, tilllit och ärlighet är nummer ETT för mig, jag är trevlig, romatisk, charmig, positiv, gó och glad, öppen, söt, lite små "galen" kille, men på ett positivt sätt... =) Och så har MYCKET humor.. Haha.. Jag har ett stort HJÄRTA av GULD som jag kan dela med dig, låter det som kille du leter efter sötis? *hoppas* ;)

När jag hitta dig o din profil bild, kunde jag verkligen inte släppa min blick ifrån dig.. WOW.. Du verkar vara den tjejen som jag söker, vill ha o dela mitt liv med ;) Som jag vill dela min glädje, sorg, lycka o kärlek med, ja ALLT som ingår i ett förhållande vill jag dela med just dig ;) Du är f-n grymt snygg, söt, fin och otroligt vacker tjej ;) Du verkar vara en gó, mysig, trevlig, snäll och härligt tjej på alla sätt och vis... ;) Fina o vackra ögon, dig hade jag velat vakna upp till varje morgon... Och ligga sked naken med hela natten lång... ;) Med andra ord är du en riktig SKÖNHET som dina föräldar har skapat ;) Skånes län egen lilla Prinsessa ;)

Jag har bestämt att jag inte ska vara inloggad så ofta på HP, så tycker du det känns bra o ok ok redan nu sötis *hoppas* ;) Så behöver du inte tveka... Då kan du sms:a mig direkt, mitt mobilnr är: XXXXXXXXX (comviq)

Ha det kanon bra & ta väl hand om dig!
Hoppas vi snart höres & ses igen ;)

Puss & kram XXXXXXXXX

torsdag 19 augusti 2010

Finn tre fel, du har chans att vinna en vänsterskridsko



Satt och slängde ett getöga på TV-apparaten igår afton. Det mycket intressanta kinesiska eposet om en flicka som förlorat sin navel (otextat) avbröts plötsligt till min fasa av små korta snuttar där människor utan anledning dansade runt med flygande diskmedelflaskor eller uttalade det franska ordet för "tack" som om det vore det engelska ordet för "nåd". Efter att ha blivit upplyst om att det här fenomenet kallades "reklam" och fanns till för att locka mig att köpa de produkter som visades fram och lovordades, blev jag något förvirrad av ett av inslagen/en av snuttarna*.

Det som visades var alltså följande: två killar umgås. Den ene har lugg över halva ansiktet, under den gömmer han en finne (tonårskillarnas variant av överkamning). Den andre peppar honom att träffa en tjej/komma på en fest/skaffa sig nån sorts liv. Luggsnubben kan inte göra något av det eftersom han har den horribla finnen. Då rekommenderar den andra killen honom ett asbra medel/kräm/gift som ska ta bort finny på ett par dagar.
Ny scen. Killarna hänger på typ en skolgård. Finnen är borta och de skejtbårdar loss av pur glädje. Den killen som var finnfri från början och ägde kunskap om den magiska smörjan *rimmar iväg som en riktig Per Gessle* pekar mot ett gäng fjortistjejer längre bort, varpå den numera finnfria snubben skejtar iväg dit, slår omkull en av tjejerna genom att skejta in i henne, ramlar sedan (av allt att döma med flit) PÅ den stackars tjejen och pussar henne på munnen samtidigt som de når marken (och hon antagligen slår sig rätt rejält i bakhuvudet eftersom hans huvud medelst fysisk beröring av läppar pressar hennes huvud mot den hårda asfalten).

Vad vill den här reklamen säga mig? Att det är okej att misshandla och våldta någon om man är fri från acne? Jag förstår inte riktigt.

Hett tipz till alla tonårsflickor out there: tvångsmata alla fjuniga skejtare ni ser med smör, och hoppas på att det dyker upp varfyllda berg på deras hud inom kort, så de håller sig inomhus och gömmer sig i totalt mörker. På detta sätta kan ni fortsätta minda er own business ifred.

*snutt är för övrigt ett jävligt osexigt ord

torsdag 5 augusti 2010

Someone please call 911


Nä nu jädrarns. Det är något som är fel med folk som bygger sina egna möbler. Ja, inte för att vara sån. Händighet uppskattas alltid, så även god stil och smak. Men när man i ett rum på ungefär 1x1 meter får för sig att bygga en riktigt grotesk dubbelsäng som ej går att få väck på annat sätt än med spikklubba/dynamit/ett guds mirakel, då har något slagit slint alltså.

tisdag 3 augusti 2010

VAD ÄR DET FÖR FEL PÅ FOLK SOM INTE FATTAR ATT TJEJER HAR EN SEXUALITET OCH LIGGER PRECIS SOM ALLA ANDRA?!

Hoppas du blir ihop med nån jävla oskuld som är SÄMST på att ligga, som inte ens ligger utan typ... vet inte... inte går att veckla ut ens en gång!

Herregud, hur jävla svårt kan det vara?! Jag kommer helt klart dö ensam.


När är det egentligen okej att vara en normal människa med sexuella behov? Kan någon svara på det?!

söndag 25 juli 2010

Nu var det jul igen...i Thailand!

VARFÖR lägger folk ut en sjukt jävla massa lök på att åka till Thailand (vissa varje år!)?! Jag hittar knappt ord för att formulera mig på ett adekvat vis. Jag tror till och med jag måste göra en punktlista över varför det är så puckat.

- Alla som åker dit vill bara ha en ursäkt för att supa och knulla. Sen köper de fula t-shirts med nån jävla måne på som de tar med hem och plågar andra stackars krakar med. Vill ni andra vettiga (5 procent?) verkligen spendera så lång tid som nu krävs på flyget tillsammans med dessa andra små slemlurkar? Och vill ni riskera att hamna i samma slemlurkefack?

- Det är en militärdiktatur för er som inte fattat det. Folk förföljs och torteras. Ergo: demokrati finns inte där och det är DÅLIGT. Men det skiter väl ni i för ni bryr er ju inte om politik för det är ju så tråååååååååkigt!

- Thailand är det nya vita. Det nya white trash alltså. Bara så ni vet! Det är lika ute som att skaffa en tribaltatuering vid 35 års ålder. Eller 25. Eller ja... 15. Fy fan.

- Det finns inget att göra i Thailand. Ni säger att ni ska besöka tempel och skit men det gör ni inte. Och även om ni gör det är det bara samma gula buddhastatyer och bös. Ni vill bara sola och bada och det kan ni lika gärna göra i Prässebo. Sluta flyga i onödan, jorden går ju för fankens under på grund av er!!!!!!

måndag 19 juli 2010

Ta fast tjyven!!




Om du skulle råna någon, vem väljer du? Vältränade Tommy, 27 - med tribals i nacken och ylande varg-tatuering på sina svällande biceps - eller Astrid, 92 - nästan ihålig som ett vassrör står hon och stödjer sig på käppen med den öppna handväskan vajandes på halv stång?

När en åldring blir rånad så brukar folk bli alldeles galna och HELT JÄVLA HYSTERISKA ÖVER ATT DET KAN FINNAS FOLK SOM GÖR SÅ MOT DE STACKARS ÅLDRINGARNA! De borde liksom hålla käften och inse att om man är en kriminell person så vill man ju råna någon som är lätt att råna som inte gör något motstånd, dvs en gammal svag människa. Om en skulle säga detta i låt säga en debatt eller dylikt så skulle dock folk bli ännu mer hysteriska och gnälla på en.

Det är väl klart som fan att rånare rånar gamla av praktiska skäl? Give it a rest! De flesta blir såklart inte nedslagna heller. Faktum är att om rånarna skulle välja yngre mer vitala personer skulle det säkerligen uppstå mycket mer blodvite än vad som är fallet idag. Tänk på det innan du formulerar nästa arga insändare. För bövlarns.

fredag 16 juli 2010

*kör i titto*


Hej små knattar. Idag ska vi avhandla msn, denna fantastiska gåva som högre makter (det vill säga Microsoft, och då är det väl på sin plats att också tacka Bill Gates) har skänkt till människan. Det man undrar är ju hur folk klarade sig utan msn-fåret och fostret innan msn fanns? Hur förmedlade man egentligen vad man innerst inne kände, utan tillgång till spysmiley? Hur fick man tyngd i sina konversationer utan att kunna förstärka sina väl valda ord med exempelvis snubben med utsträckta armar + "NEEEEEEEEEJ" (ja, denna kombination används ofta av oss på redaktionen)? Hur fick man total oseriositet i sina konversationer utan det lilla fula hundansiktet eller det flygande ufot?
Nu är det så att vi på redaktionen nyligen upptäckt den totalt oumbärliga pistolarmen och vi undrar hur fan vi klarade oss utan denna under hela den långa fruktansvärda livslustdödande vintern. Ett mysterium är det.