Mängdteori

En grej jag råkade snappa upp i mellandagarna var en gubbe som vrålade på 6:an. Ja, det blir mycket TV nu, jag vet. Men jag har varit drabbad av digerdöden och då är det helt och hållet förlåtligt att spendera den heliga julen i en soffa vid en TV.

Ja, i alla fall. Den vrålande gubbens budskap var detta: MISSA INTE DEN FJÄRDE OCH SISTA DELEN I INDIANA JONES-TRILOGIN!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Blev inte något fel där?

God fortsättning

De som har planerat julens TV-utbud är sämst. Här ligger en ensam, helt orkeslös, grå, förtvinad och halvdöv själ som nu enbart kan sätta sitt hopp till TV, som väl åtminstone brukar visa någon slags kass romantisk komedi i jultappning såhär års.

Nä, idag visas på mina befintliga kanaler:

1. Ett program om Hurtigruten, minut för minut, i TVÅ timmar!? (visserligen helt utan tal så det gör inget att jag inte hör) Asså kul att kolla på en färja som glider omkring i mulet väder utan att något extraordinärt händer. Noll spänning. Annat var det på Reidars tid när folk svetsades in i små skåp eller hoppade över relingen ner i det domedagssvarta djupet.

Hur tänkte de? Vem har betalat för denna produktion? Förhoppningsvis inga rederier för man blir sjukt osugen på att åka båt längs Norges kust.


2. En hel eftermiddag med bandy? Nej, sport är ej kul, varken IRL eller på TV. Det värsta med bandy är att man aldrig hinner se bollen (bilden ovan är alltså lika mycket falsk marknadsföring som McDonalds bilder på Big Mac och annat löst käk). Men jaha? Spelar de utan boll? tänker man. Sen så visar det sig att den är bara jävligt liten och menlös. Ahapp.

3. En fjantig vampyrserie. Jag verkligen avskyr vampyrserier/filmer. Innerligt. Så innerligt så jag tänker skita i att googla fram en ful vampyrbild till den här texten.


4. Ja och så ett program om norska kungligheter. VA!?

Hade jag vetat det här hade jag struntat i att skaffa penicillin och istället dött en stilla död.

Nu har jag visserligen inte kollat Kunskapskanalen eller Barnkanalen i eftermiddag, men senast jag kollade där var det typ en gubbe som stod i en talarstol med ett blått draperi bakom sig/skitfult tecknade snorungar som pratade i räserfart med pipiga röster. Såatteee. Det är inte ens värt ett försök.

Amen skärp dig för fan

En annan sak man kan störa sig på: Folk som skriver jos.
Eller dom.
Eller varför inte på dem som inte bemödar sig att skriva de två stackars bokstäverna Ä och R utan istället slöar och fular till det med ett E.
"Du e söt".
Hurdå? Jag fattar inte. Vad fan menar du? Kom tillbaka när du har godkänt i svenska för mellanstadiet.

Skinkspad och våld och traditioner

Julen står för dörren och jädrans vad det ska doppas i skinkavkok! Det ska doppas både bildligt och bokstavligt och på alla upptänkliga sätt och vis. Jag älskar att ta ett torrt vörtbröd och slänga ned i en rykande gryta med doppe.
Jag är faktiskt ej ironisk, dopp i grytan är det bästa med hela julen.

För övrigt önskar jag mig att smaskigt mord såhär i juletid. Nu när de haffat ungen som gick bärsärk i Ljungby är det dags för lite mer vuxenmord. Tänk nu, kära psychos, på hur många gubbar som kommer smyga runt helt ensamma och förklädda i julnatten. Det är egentligen upplagt för GUBBARNA själva att mörda loss, de är ju liksom redan maskerade och allt. Men det är så förutsägbart. Jag skulle vilja slå ett slag för, som Mauro skulle ha uttryckt det, "de ensamma". De som får äta sin pepparkaka själv i jul medan en lycklig familjjävel på andra sidan gatan överöser varandra med klappar och kärlek. Alla bittra gamla nuckor, ut och mörda er en självgod homofobisk gubbe som röstade på SD och varje jul ikläder sig röd dräkt med skägg. Vi kan klara oss utan en och annan sådan.

Det är inte personen på bilden som har skrivit brevet

Åh nej. Råkade slänga ett öga på Halv åtta hos mig (har bara 4:an eftersom fjärrizen är försvunnen och jag ej kan ställa in några kanaler). En tant med hopsnörpt neonrosa mun och utväxt spretig hockeyfrilla som hon krampaktigt hållit fast vid sedan 1982 (obs sant, man fick se bild där hon var "ung", frisyren var exakt samma) hade "carpe diem" uppsatt på väggen. Hon ba: det här är mitt motto (med asful västerviksdialekt).

Man ba *hoppar från Västerbron*. Det är mitt motto.

PS. Hon gillade inte rosa kött heller. Nähä, men var med i något annat program då istället, där risken för att bli serverad rosa kött är minimal. Typ Allsång på Skansen eller Björnes Magasin.