söndag 18 april 2010

Jo man kan skriva hem till Bill, det var ju faktiskt ända sen april


Jo, på tal om Niklas Strömstedt så kan man ju inte låta bli att osökt tänka på hans gamla polare Anders Glenmark. Och då i synnerhet hans häftiga 90-talshit Mare Mare. Ungefär 10 sekunder in i det innovativa reggaegunget river Anders av ett exalterat GOO GO GO GOOOOO! Nu jävlar tänker man då! Nu blir det andra bullar. Man håller i hatten och gör sig beredd på ett fett trumsolo, kungliga trumpetfanfarer och kanske en och annan Jimi Hendrix-räka på gitarren. Och så HÄNDER INGENTING! Låten bara fortsätter exakt likadant. Vid det här laget har man ju hunnit tröttna på det släpiga introt och kanske rent av tagit sitt liv i ren tristess.

7 kommentarer:

Anonym sa...

det är då man sätter sig ned och kollar igenom sina spotylistor och tänker "fan, jag måste sluta lyssna på Glenmark dag ut och dag in". Men Glenniz är fin, är han.

Anonym sa...

Hihihihi. Det enda som är värre än introt är Glenmarks släpigt mesiga stönröst som gör en lika avtänd som fula skägg. Eh ja, och så texten då. Och eeeh...

Anonym sa...

Vad är det där för jävla musik.

Varje gång jag går upp på morgonen hör jag denna låt i huvudet, medan jag sakta glider in i badrummet.

Sedan ler jag mot min spegelbild, och
glider ut igen...


/ Mannen med mustaschen

Anonym sa...

http://www.youtube.com/watch?v=Xrn9c3mCzas&feature=related

/ Mannen med mustaschens sekreterare

räven sa...

när jag var utklädd till badvakt på en maskerad en gång fick jag höra att jag såg ut som ron jeremy

Anonym sa...

Vem i helvete är Bill och vad ska man skriva till honom??? *skriver ett brev till en hitte-på-Bill*

F Lindström sa...

glenmark är skåning, där ligger hela problemet