De fantastiska Björn Afzelius och Mikael Wiehe påstår att det ligger till så att Att dö för förtjänst väger lätt som en fjäder, men att dö för sitt folk, det väger tungt som en sten ("Victor Jara", underbar låt). Men det här kan jag bara inte hålla med om. Vi har ju i det här bejublade forumet konstaterat gång efter annan att "folk" är helt jävla flänga i huvet. Vet inte om det känns motiverat att dö för dem asså.Nä, då håller jag nog hellre med C.J.L. Almqvist, han har pinpiontat min livsfilosofi i följande bevingade ord: Jag frågar likväl på allvar, kan något fullkomligare courage givas, än det, att dö för till och med för alldeles ingenting?
Det är ta mig tusan mod det. Men ännu viktigare än själva orsaken till jordgubbeblivandet är att man i alla situationer, hela tiden, måste se till att ha fina underkläder på sig. Tänk att dö med fula trosor! Så pinsamt. Skämmes ta mig fan! Kan ju inte försmäkta i Satans salar I ALL EVIGHET med trasig resår i skrevet. Otänkbart. (Sen att man tydligen tömmer tarmen i dödsögonblicket känns väl inte sådär assexigt direkt, men det är smällar man får ta. *livet*)
4 kommentarer:
dödens dö
med tanke på den sista parentesen kanske det är ännu viktigare att alltid se till att ha blöja på sig om man tänker dö
Det kan ju vara så med Victora Jara-citatet också att de menar att det är lätt att dö för förtjänst, men lite mer krävande att dö för sitt folk.
då ska jag ju definitivt inte dö för folket. först är de dumma i huvet och sen är det krävande att dö för dem också.
Skicka en kommentar