Vad är det för fel på folk som grundar menlösa hålor, a.k.a. "städer" mitt ute i nowhere? Alltså inte ens i närheten av ett hav eller vattendrag i respektabel storlek.
Jag blir alltid så illa till mods när jag befinner mig på sådana platser, för det finns inga naturliga gränser för var "staden" börjar och slutar, den liksom fejdar ut i konturerna så det blir något slags ingenmansland, en otäck hybrid mellan landsbygd och tätort. Varför har någon byggt en stad just där?? den kunde ju lika gärna ha legat typ 20 meter åt höger? Eller åtta mil söderut.
En naturlig plats att grunda en stad är ju annars där man kan anlägga en bra hamn. Där havet (eller åtminstone en ganska stor å) bildar en naturlig bakgrund och gräns för eländet. Om någon då frågar en var man härstammar ifrån och man råkar härstamma från något så perifert som den lilla orten Valdemarsvik, då kan man iallafall, om någon jävel undrar, förklara att det ligger utmed Sveriges östra kust, mellan Norrköping och Västervik *gör reklam*. Om man däremot råkar komma från Örebro, Ljungby eller Filipstad, då har man liksom inget att utgå ifrån när man ska förklara. Om inte den som frågar fattar koordinater och ba Jaha DÄR, ja men det är ju precis öster om Lidhult! Ligger det inte en rak vägjävel där emellan nånstans som heter Åsenrakan där man kan köra skitfort med bil? Ja men det har jag ju fått lära mig i småskolan, att koordinaterna dit äro... ..
Asså om nån av mina poolerz fick för sig att grunda en stad mitt i ingenstans, då skulle jag resolut stega fram och säga nej gör det inte.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
det jävligaste är ju att det redan är upptaget vid varenda jävla vattenhål så man måste således även anlägga en damm/å/ett hav på egen hand om man ska grunda en vettig stad.
det är det värt
hähä
höhö
Skicka en kommentar