lördag 30 oktober 2010
Pärleporten
Jag är en individ som har väldigt lätt för att äcklas av andra individer. Detta på grund av att människor har kroppsöppningar. De finns överallt. Både uppe och nere och lite bakom och framför. Det är inte så att jag på något vis är särskilt pryd ( eller vad fan, jag är visst pryd, och det står jag för. ibland), utan anser helt enkelt bara att folk borde hålla sina orena öppningar för sig själva och stänga dem när de går utanför dörren, alternativt fylla dem med exempelvis gips. Likt den teknik som man använde på fritids på 90-talet, när man tillverkade missbildade hästar som man sedan målade i en absurd färgkombination, för att sedan ta hem dem till sin stackars mor som säkerligen funderade på att hoppa från Västerbron i ren uppgivenhet inför barnets icke befintliga talanger.
De värsta öppningarna är mun och näsborrar. Ur dessa kan alla möjliga vidrigheter totalt ohämmat sippra ut och även in. Ja, jag är fullt medveten om att alla möjliga vidrigheter även kan ta sig både ut och in via andra hål på kroppen. Men dessa hål slipper man ju i alla fall, oftast, att se.
Den enda kroppsöppning som egentligen inte är besvärande är den öppning som tjänar som barnalstrings-hålighet. Vilket är synd, eftersom jag kan tänka mig att just denna öppning skulle göra sig allra bäst av dem alla som gipsfigur.
Vad jag undrar är alltså, vad är det för fel på folk som brukar sina öppningar i det offentliga rummet? Sluta spotta och spruta snor till höger och vänster! Det är ej god ton.
Etiketter:
abnormiteter,
hål,
irrationellt beteende,
könsoneutralitet,
magdalena ribbing,
äckel
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
3 kommentarer:
det värsta är att näsborrarna är för små för penetrering av penis
Idag var den en på tunnelbaneperrongen som spottade en riktig spottloska precis bredvid mig när jag åt en macka. Jag kom på en kvart senare att jag borde sagt "URSÄKTA JAG ÄTER HÄR". Eller bara "fy fan vad äcklig". Fast då kanske jag hade blivit nerknuffad på spåret.
*hoppar från Västerbron*
Skicka en kommentar